Väskorna är packade (alla tiotusen) och jag tror vi börjar bli redo för lite västkusten! Minst sagt redo.... Vi får väl bara hoppas att vädret är en gnutta trevligare där neråt än vad det är här, 12 grader och regn - höstrusk med andra ord! Hua mig!
Men nu är det i alla fall dags för lite äkta semester, det finns få platser som slår västkusten och Varberg...
Vincent närmar sig sin 4-månaders dag och jag är såå glad att jag hittills kunnat helamma. Men jag har börjat misstänka sedan ett tag tillbaka at jag inte räcker till längre. Vi var uppe på BVC i onsdags för att göra en viktkoll innan vår semester nere på västkusten och det var precis som jag misstänkt. Lilleman hade bara gått upp 50 g på nästan tre veckor. Så nu har vi fått börja komplettera med ersättning efter varje gång jag ammat, för mat finns det, bara inte tillräckligt.
Även om jag tycker det är en besvikelse att inte kunna fortsätta helamma, så är det samtidigt en sådan lättnad! Helt plötsligt går det 3-4 timmar mellan måltiderna och han har sovit hela nätterna efter att han fått äta sig riktigt mätt varje gång. Han är en betydligt mer harmonisk och mysig liten kille nu och skönt för en annan att slippa amma en gång i timmen, som det blivit på sista tiden...
Så vi får väl ta en ny viktkoll efter semester och se vad köttbullen väger då =)
Vilken mulen dag vi vaknade till idag då! Men inte mig emot, det blir en fixardag här hemma istället. Jag tänkte fortsätta scrappa lite i Vincent album. Och kanske att det blir en film eller två. En dag med lite regn då och då gör mig faktiskt ingenting, då kan man sitta inomhus med gott samvete och göra sånt som aldrig blir gjort när solen skiner. Men imorgon får det gärna vara sol igen...
Och man får väl passa på att grejja så mycket som möjligt när man fått sova HELA natten. Vincent sov ända till halv sju imorse och somnade sedan om till åtta igen efter lite käk. Det, mina vänner, är lyx på högsta nivå!
"Amir berättade för Hassan om den nya berättelsen han skrivit.
-Det var en gång en fattig pojke som hittade en magisk bägare. Denna bägare förvandlade pojkens tårar till äkta pärlor, vilket medförde en större rikedom för pojken. Efter många år satt pojken, som numera var en man, på ett helt berg av äkta pärlor och var väldigt välbärgad med fint hus och en vacker fru, men han var frustrerad över att han inte gråta ut fler tårar att förvandla till fler pärlor. Då dödade den unge mannen sin fru för att då få fler tårar och därmed fler pärlor som utökade sin förmögenhet.
- Men varför skar han inte bara lök istället för att döda sin fru?"
- Khaled Hosseini
Cindy är tillbaka efter tre dagar på vift! Det är nog första gången på flera dagar som jag verkligen kan slappna av.
Nu kan jag börja planera inför helgens namngivningsfest och vår semester (vi åker ju till västkusten ihelgen) skriva pack-listor och greja med allt som jag inte haft tid eller lust med de här dagarna. Nu kanske man kan börja leva igen...
